😭😍🤗🤩😍😭💕

Fick detta meddelande
"Bara så du vet ( vet att det faktiskt inte hjälper sig i stunden alls ) jag tycker du är sinnessjukt stark som brottas mot allt du gör å du gör det med sådan jävla bravur. Jag önskar jag hade typ 10 % av din styrka att kunna kämpa. Du är så jävla bra Ida" 

👈☝️👇👉

#nofilter

Sådär såg mina fötter ut igår. Vilket dom vanligtvis gör. Min kropp är så obalansenerad och samlar på sig både vätska och fett. Jag upplever att jag kommit så himla långt i min sjukdom. För hur ironiskt det än må vara så är min huvud diagnos anorexia nervosa och djup depression. Med min storlek på 90 + är det ju lite skrattretande på något sätt. Vem skulle tro det?

Jag har fortfarande ett komplicerat förhållande till mat. Jag är mycket bättre än jag varit. Och jag tycker det är rent av förjävligt att jag ska behöva ha detta nu också! Nu när jag ska finna vem jag är och forma vem jag vill var.. Hur ska jag kunna göra det med allt som händer 8 mig? Men! Steg ett, acceptans.

Jag kan inte rå för någonting av det. Och jag behöver acceptera och respektera min kropp. Fyfan så jag har och ibland misshandlar den. Det är ju faktiskt sanningen. Det är ingen rolig info att dela med sig av, men det är min sanning

Med detta sagt så har jag ju min sanning. Jag vet ju att jag är sjuk. Det jag stör mig på att mitt behov av att behöva förklara och ursäkta mig för det. DET SKA INTE SPELA NÅGON JÄVLA ROLL OM JAG HAR PROBLEM MED SKÖLDKÖRTELN ELLER BARA ÄR STÖRRE, TJOCK, FET. kalla det och låt det vara what ever. Det ska inte spela någon roll!
PUNKT!
Lika lite som jag identifiera mig med min anorexi, depression eller andra problem ska jag fan inte behöva skämmas över eller identifiera mig som tjock. Jag är tjock, och det ÄR OKEJ OSVSETT ANLEDNING!

Nu tänker jag fortsätta på ärlighetensväg och säga att jag tragglas så jävla hårt med det här! Jag spyr på min spegelbild, ser ner på mig och äcklad av mig själv så ofta. Men detta gör jag oavsett storlek. Men det ÄR mer socialt accepterat att vara smal än stor. Så jag vill, nu när jag har "chansen" att kunna stå upp för oss, större, friska, sjuka, hälsosamma, ohälsosamma - människor! Ska ska jag fan göra det! Även om det vänder sig i magen lika mycket som jag blir stolt över mig själv.

Även om min storlek bara är tillfällig så ska jag inte behöva känna som jag gör inför det. Som en lättnad och ursäkt för att jag är tjock nu.
Nej. Jag ska kunna vara det och tycka att jag är fin ändå. Så är ett bara!

Present me cant fix yesterday me. But yesterday me can fix new me

Okej hörreni. Jag har bestämt mig för att sluta må så jävla dåligt hela tiden!

Jag kan med handen på hjärtat ärligt säga att jag nått botten. Och härifrån kan det bara bli bättre! Allting jag någonsin varit rädd för (tom dödligt rädd för) har hänt mig. Och jag vägrat komma ut som ett offer ifrån allt det här!

Den enda människan som k a n förändra någonting i mitt liv är jag. För att det överhuvudtaget ska kunna blir bättre i någon del av mitt liv, måste jag börja med mig själv. Det har alltid varit så men jag har lyckats fly det på de mest destruktiva sätt man kan.

Så. Istället för att gå omvägar på stan för att jag skäms över min kropp, undvika att träffa folk, ge upp innan jag ens försökt, förgifta mig med dessa vidriga tankar och inte unna mig att må bra. Så ska jag acceptera mig precis som jag är. Just nu!

Jag är en tjock anorektiker med sköldkörtels problem, vilket jag äter medicin för nu. På en del av bilderna syns det ju ojämnt vätskan fördelar sig, ofta mer i ena benet, ofta mycket i ansiktet och överarmar.
(måste bara stanna mig själv reda här. För jag skriver som jag identifierar mig med mina sjukdomar, vilket jag nog gör. Men det är fel. Jag har en sjukdom jag är den inte!)

Jag lägger ut det här eftersom jag har ju sagt att jag ska göra mitt bästa för att stötta folk men framför allt mig själv. Och det här är jag just nu. Och det jag kan göra är att acceptera det, göra aktiva val för att jag och mina kära ska må bra och läta det ta den tid det behöver.

Min kropp är helt jävla fantastiskt!
Den är SÅ JÄVLA stark!
Jag har sannerligen utsatt den för obeskrivliga plågor under lång tid och ändå kämpar den på.

Tack kroppen, jag lovar att ta bättre hand om dig oavsett storlek! Du ska få all tid du behöver och jag ska göra mitt bästa.
💪✊🙌🙏❤️

Kolla in min fb eller Instagram (fjulla) för bilder!

❤️

Smile, though your heart is aching
Smile, even though it’s breaking
When there are clouds in the sky
you’ll get by
If you smile through your fear and sorrow
Smile and maybe tomorrow
You’ll see the sun come shining through
for you

Light up your face with gladness
Hide every trace of sadness
Although a tear may be ever so near
That’s the time you must keep on trying
Smile what’s the use of crying
You’ll find that life is still worthwhile
If you’ll just

Smile

❤️